Mardrömmar

 
Har börjat drömma mardrömmar igen. Senaste drömde jag att min pappa jagade mig igenom hela drömmen och försökte döda mig, har drömt en liknande dröm tidigare.
Var så otroligt rädd och försökte gömma mig överallt o springa ifrån honom men det gick inte. Han var alltid efter mig. Har nog aldrig vart så rädd.
Obehagligaste drömmen någonsin.. Men på ett sätt.. Det går inte riktigt att beskriva men jag känner igen den rädslan, samma rädsla som jag känner i verkligheten Jag klarar inte ens av att prata med min pappa längre för jag tycker det är så obehagligt och så jävla jobbigt. Är så rädd för att säga fel och att han ska bli arg på mig.
Det jobbigaste är att ingen förstår, jag själv förstår inte varför jag känner så och det är verkligen jätte jobbigt. Jag önska verkligen att jag hade en bättre relation med min pappa men det funkar inte och den kommer nog aldrig bli bra igen. Jag känner mig inte trygg i hans närhet längre.
 
 
Tillfällen som dessa önska jag att jag hade någon att prata med, som inte avvisade mig och kallade mig löjlig.
Så jag skriver det här i stället, i min kära blogg.
 
Så jävla skönt att få gråta ut, saknar min bästa vän så jävla mycket.
Vill bara få ha henne liggandes i sin bädd bredvid min säng just nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback